LOVA MIG ATT INGENTING KOMMER ATT HÄNDA

2010

”Lova mig att ingenting kommer att hända” brukade jag säga till min mamma ganska ofta när jag växte upp. Kanske varje dag. Nu när jag är vuxen är jag fortfarande rädd ibland och min största rädsla är döden och vad den innebär.Jag har sedan länge jobbat med bilder och installationer som kretsar kring ämnen som rädsla, mod och död. I mina tidigare bilder har jag försökt gestalta passager mot döden, försökt att förstå hur det skulle kunna vara, hur det skulle kunna se ut.

”Lova mig att ingenting kommer att hända” är inget undantag, jag försöker att stå mitt i känslan nu.Med olika redskap försöker jag gestalta känslan av förlust, utsatthet och skörhet. För mig handlar det om ett sökande efter en förlorad person och om att bli lämnad ensam kvar. För mig är tanken på ”aldrig mer” obegriplig.Det handlar också om att vara tvungen att bli vuxen, att sluta vara ett barn och att börja inse allvaret, att tappa bort leken. Kanske gör den insikten mig ännu mera skör.

Ställdes ut på Galleri Monitor tillsammans med ljus, ljus och film. Se http://www.annalamberg.com/?page_id=65